为什么会有盆腔炎

Mozilla Firefox ?r, precis som Internet Explorer och andra webbl?sare, i princip ett fildelningsprogram som anv?nds f?r att h?mta och visa filer fr?n olika webbservrar. Webben ?r ett fildelningsn?tverk med klient-server-struktur.

百度     报废出租车、二手计价器、使用假发票是近几年来本市克隆出租车的“标配”。

Fildelning ?r en teknisk l?sning f?r att tillg?ngligg?ra eller n? filer f?r kopiering mellan datorer och liknande enheter ?ver datorn?tverk, till exempel Internet.

Illegal fildelning avser oftast tillg?ngligg?rande och kopiering av upphovsr?ttsskyddat material utan upphovsr?ttsinnehavarens tillst?nd.

Teknisk l?sning

Fildelning har l?nge anv?nts p? till exempel kontor f?r att dela filer och resurser (skrivare, fax, etc) mellan anslutna datorer ?ver n?tverk. I allm?nhet brukar man tala om fildelning n?r en anv?ndare enkelt kan markera en fil s? att andra anv?ndare kan redigera eller ladda ner en kopia av filen.

Man anv?nder olika protokoll f?r detta. Vanligt f?rekommande ?r AFP, FTP, SMB, HTTP, NFS, AFS. Ett protokoll som p? senare tid r?nt stor popularitet ?r BitTorrent, som tack vare dess decentraliserade struktur dels g?r det m?jligt att snabbt sprida stora filer utan att belasta n?gon enskild v?rddator, och dessutom g?r det sv?rt att avg?ra varifr?n filen egentligen kommer. Det sista ses som en stor f?rdel av m?nga fildelare d? spridningen i en del av fallen sker utan upphovsmannens tillst?nd.

Program och tj?nster f?r fildelning

Huvudartikel: Fildelningsprogram

N?gra program och protokoll som anv?nds f?r fildelning ?r:

• BBS - p? 1980-talet och tidigt 1990-tal delades filer, ?ven piratkopierat material, ofta via modem och privatpersoners BBS-server.
• FTP ?r en metod f?r fil?verf?ring som har anv?nts f?r att dela ut filer sedan Internets barndom. FTP fanns innan Internet. Vid mitten av 1990-talet blev FTP ?tkomligt f?r en st?rre allm?nhet, och ?ven innan webben fanns. P? den tiden var n?tet betydligt resurssvagare ?n idag, s? de filer som delades ut var mestadels textfiler och ibland stillbilder. Musik och filmer var det d? inte tal om att dela ut, eftersom d?tidens datorer inte orkade med s?dant. Vid den h?r tidpunkten var MP3 och till exempel divx ?nnu inte uppfunnet vilket gjorde att musikfiler och videofiler tog upp mycket plats. MP3 b?rjade dyka upp p? FTP servers ca 1997 och divx video ca 1999.
• Napster var det f?rsta av allm?nheten v?lk?nda s?ttet att fildela. 2001 st?ngdes det, efter st?mningar fr?n flera skivbolag. Det har nu startat p? nytt men ?r idag en betaltj?nst.
• Kazaa ?r ett av de m?nga k?nda fildelningsprogrammen. Det har dock blivit impopul?rt d? m?nga filer som delas med det inneh?ller virus eller inte fungerar.
• Direct Connect ?r ett annat k?nt fildelningsprogram. Med Direct Connect loggar anv?ndarna in p? hubbar som f?rmedlar kontakter mellan de enskilda datorerna anslutna till hubben.
• BitTorrent ?r ett protokoll som anv?nds f?r fildelning. En av v?rldens st?rsta trackers, The Pirate Bay, l?g i Sverige och blev allm?nt k?nd i landet genom mediauppb?det i samband med r?tteg?ngen mot The Pirate Bay. The Pirate Bay:s tracker har varit nerlagd men ?r uppe igen. BitTorrent anv?nds ?ven som ett alternativt spridningss?tt f?r Linuxdistributioner, uppdateringar till MMORPG-spel s?som World of Warcraft och Warhammer Online, samt f?r m?nga andra ?ndam?l d?r stora m?ngder data beh?ver delas ut till m?nga enheter.
• Spotify och Itunes ?r kommersiella tj?nster som erbjuder streamad musik, samt m?jlighet till k?p av l?tar f?r nedladdning. Musiken kan spelas i den officiella klienten, men det finns ?ven fri mjukvara som erbjuder samma funktionalitet, till exempel despotify.

Tv? olika strategier finns f?r fildelningsystem: klient-server-struktur och peer-to-peer ("fr?n j?mlik part till j?mlik part"), ofta ben?mnt P2P-n?tverk.

Klient-server-struktur

Huvudartikel: Klient-server

I ett fildelningsn?tverk med klient/server-struktur finns en central v?rddator, server, som betj?nar klienterna genom att l?ta dem lagra och/eller h?mta filer. FTP, HTTP, SMTP och Napster har denna struktur.

Dessa har tv? stora nackdelar:

1. Kapacitet. V?rd-datorn m?ste vara dimensionerad f?r att kunna lagra och ?verf?ra alla filerna. Om fildelningstj?nsten ?r popul?r, s? st?ller det stora krav p? investeringar i utrustning och bandbredd.
2. S?rbarhet. Om den centrala v?rddatorn g?r ner, g?r det inte l?ngre att komma ?t fildelningstj?nsten l?ngre. B?de enstaka webbservrar, och hela Napstern?tverket, har tagits ner till f?ljd av juridiska ?tg?rder!

P2P-n?tverk (peer to peer)

Huvudartikel: P2P-n?tverk

I ett P2P-n?tverk ?verf?rs filer mellan deltagare, som varken har rollen v?rddator eller klientdator. Detta g?r att det inte finns n?gon central part som kan st?mmas eller ?talas. Kostnaden f?r datorutrustning och n?tverksanslutning delas mellan deltagarna.

Ett exempel p? ett rent P2P-n?tverk ?r Gnutella.

Bittorrent-protokollet ?r P2P, n?r det g?ller sj?lva fil?verf?ringen. F?r att samordna och hitta de andra parterna, anv?nder Bittorrent dock centrala servrar, s? kallade tracker-servrar. Vissa modernare bittorrent-klienter kan dock hitta varandra utan hj?lp av trackers. Denna teknik kallas DHT.

Tillg?nglighet och utbredning

Andel svenska internetanv?ndare som uppgett att de n?gon g?ng anv?nt fildelningstj?nster respektive piratstreamingtj?nster 2007–2017.

Fildelningsn?tverk har snabbt f?tt stor spridning eftersom de ger m?nga m?nniskor tillg?ng till enorma m?ngder information. En stor andel av den information som fildelas ?r upphovsr?ttsskyddat material som g?rs tillg?ngligt utan att upphovsr?tts?garen kan kontrollera den eller kr?va betalning, s? kallad piratkopiering. I Sverige fanns det 2006 1,3 miljoner fildelare, enligt SCB. Enligt en unders?kning gjord 2017 av Internetstiftelsen i Sverige s? anv?nde sig 23 procent av de svenska internetanv?ndarna av fildelningstj?nster och 27 procent av piratstreamingtj?nster. Siffran f?r fildelning har legat p? ungef?r samma niv? ?ren 2007–2017, mellan 18 och 24 procent. Unders?kningen visade att det framf?r allt ?r unga m?n som fildelar. 60 procent av de 16–35-?riga m?nnen hade n?gon g?ng anv?nt fildelningstj?nster, vilket kan j?mf?ras med h?lften s? m?nga, 30 procent av kvinnorna i samma ?lder, som hade anv?nt dem. 2023, i en unders?kning av IFPI med 43 000 personer i 26 l?nder, uppgav n?stan en tredjedel att de lyssnar p? musik illegalt och att det var vanligast i ?ldersgruppen 16–24 ?r.

Med ?kad kapacitet p? Internet blir det enklare och billigare att dela, hitta och ladda ner film, tv-program, musik, b?cker, datorspel och mjukvara, och m?nga talar om att detta i slut?ndan kommer att leda till att information i allm?nhet blir gratis.

Debatt

I svensk media diskuteras fildelning mest i debatten om piratkopiering. Den illegala fildelningen ?r i dag mycket omdebatterad. Debattens huvudakt?rer utg?rs av branschorganisationen Svenska Antipiratbyr?n samt den upphovsr?ttskritiska tankesmedjan Piratbyr?n och det upphovsr?ttskritiska Piratpartiet. Svenska Antipiratbyr?ns motsvarighet i USA, d?r de allra st?rsta film- och skivbolagen ?r bel?gna, ?r RIAA (Record Industry Association of America) och MPAA (Motion Pictures Association of America). Dessa ?r intresseorganisationer som motarbetar fildelningstj?nster och enskilda anv?ndare som har gjort upphovsr?ttsskyddat material tillg?ngligt f?r andra via internet.

Olovlig fildelning

Ekonomiska effekter

Musik

Det finns m?nga skilda uppfattningar om huruvida fildelning skadar artister. F?rs?ljningen av fonogram har minskat i Sverige under perioden 2002-2006, men samtidigt har antalet bokningar till livekonserter och festivaler kraftigt ?kat. Per Sundin, VD f?r Universal i Sverige och tidigare VD f?r Sony BMG, sade i en intervju 2011 att fildelningen inte drabbade de stora skivbolagen utan bara de sm?. Statistik visar att de som fildelar illegalt ocks? ?r de som helst betalar f?r musik p? n?tet.

M?nga artister har ocks? anv?nt fildelningsteknik f?r att antingen s?lja eller marknadsf?ra sin musik. Bandet Radiohead sl?ppte under 2007 sin skiva In Rainbows gratis p? n?tet, och l?t lyssnarna sj?lva best?mma om de skulle betala f?r skivan och i s? fall hur mycket. Under f?rsta lanseringsdagen fick bandet enligt bed?mare in cirka ￡4,8 miljoner, vilket var motsvarande cirka 62 miljoner svenska kronor. Pengarna gick oavkortat till bandet, utan mellanh?nder. I februari 2013 s?ger dock Radioheads frontperson Thom Yorke till The Guardian att f?rs?ket med att sl?ppa In Rainbows med fildelningsteknik fr?mst spelade techbolag som Google och Apple i h?nderna.

Lag och r?tt

Demonstration i Stockholm till st?d f?r fildelning, 2006.

• Fildelning som s?dan ?r inte olaglig. En fil ?r olaglig att fildela om den ?r skyddad av upphovsr?tten och upphovsr?ttsinnehavaren mots?tter sig fri spridning.
• Upphovsmannen kan uttryckligen till?ta spridning av sitt verk genom att licensiera materialet med en fri licens. Exempel p? s?dana licenser ?r Creative Commons, GFDL och GPL.
• I Sverige har man r?tt att kopiera visst upphovsr?ttskyddat material f?r privat bruk, familj eller v?nner. Om man k?pt en DVD eller CD har man r?tt att kopiera den f?r eget bruk och till familj och bekanta utan till?telse fr?n r?ttighetshavaren. Det g?ller inte f?r datorprogram eller f?r hela b?cker. F?r denna r?tt betalar man en kassettavgift p? tomma skrivbara media (exempelvis kassettband, br?nnbara cd-skivor och externa h?rddiskar), som sedan f?rdelas mellan upphovsr?ttsinnehavare.
• Man f?r inte beh?lla material som vem som helst lagt ut p? n?tet, utan att f?rst veta att det ?r godk?nt av r?ttighetshavaren, men det ?r alltid till?tet att titta och lyssna p? materialet utan tillst?nd samt framst?lla de kopior som ?r n?dv?ndiga f?r detta (tillf?lliga kopior).

Se upphovsr?ttsfr?gan f?r den politiska debatten om fildelning.

Domstolsavg?randen i Sverige

2005 d?mdes en man bosatt i V?ster?s till 16 000 kronor i b?ter f?r att ha delat ut filmen Hip hip hora! via DC++ och d?rmed enligt 46 § och 53 § Upphovsr?ttslagen (1960:729) gjort intr?ng i m?ls?ganden, Filmlances, r?ttigheter. Mannens advokat kritiserade V?stmanlands tingsr?tt f?r att de till?tit en sk?rmdump utg?ra en del av bevisningen. Piratbyr?n skapade den ironiska bevismaskinen/ Bevismaskinen f?r att understryka hur illa en sk?rmdump fungerar som bevis. Mannen friades i Svea hovr?tt 2006. R?tten menade att den tekniska bevisningen inte r?ckte.

Fram till ?r 2008 har ?tminstone tre personer i Sverige d?mts till dagsb?ter mellan 16 000 och 20 000 kronor f?r att ha delat ut filmer eller musik p? n?tet.

I ett domstolsm?l mot trackersajten Pirate Bay, avgjort av Stockholms tingsr?tt 2009 och Svea hovr?tt 2010, ledde b?da r?tteg?ngspr?vningarna till f?llande domar mot de ansvariga f?r The Pirate Bay, n?mligen f?ngelsestraff och kraftigt solidariskt skadest?nd till de musik-, film- och skivbolag som var m?ls?gande.

Se ?ven

• Upphovsr?ttsfr?gan
• P2P
• Lista ?ver fildelningsprogram
• Upp-/nedladdning
• Fotodelning

Referenser

Webbk?llor

• Regeringens webbsida om kopiering f?r privat bruk

Externa l?nkar

• Piratkriget - L?nksamling om konflikten mellan fildelare av upphovsr?ttsskyddat material och industrin
• Antipiratbyr?n - Intresseorganisation mot piratkopiering