广州毒保姆庭审发言实录:下毒原因太多人知道了不好

Frekvensmodulering, FM, ?r en metod fr?mst inom radiokommunikationen f?r att ?verf?ra en signal som beskriver tal, musik eller annan information. Frekvensmodulering inneb?r att en b?rv?g (en ton eller en radiov?g) ?terspeglar hur signalen ?ndras genom att b?rv?gens frekvens ?ndras i takt med signalstyrkan. Mottagaren av den modulerade b?rv?gen m?ste sedan ?terskapa den ursprungliga signalen, allts? g?ra en demodulering, f?r att kunna tillgodog?ra sig informationen. Demodulering kan g?ras med olika metoder, i gamla radiomottagare anv?ndes Foster Seeley detektor eller kvotdetektor, modernare varianter ?r kvadraturdetektor och detektering med fasl?st slinga (PLL).
Exempel
[redigera | redigera wikitext]Motorljudet fr?n en b?t eller ett propellerflygplan kan f?renklat ses som en ton som varierar med gasp?draget. Denna ton ?r i princip en b?rv?g som frekvensmoduleras med information om gasreglagets l?ge. En baston betyder litet gasp?drag och en diskantton betyder stort p?drag. Genom att lyssna p? tonh?jden och dess f?r?ndringar kan man ?ven p? l?ngt avst?nd f?rst? hur gasreglaget hanteras.
En h?gtalare ?r en pappersstrut som vibrerar f?r att skapa ljudv?gor. N?r vi lyssnar p? en FM-radios?ndare, tar vi emot en radiob?rv?g som styr h?gtalarens r?relser genom sm? frekvens?ndringar. N?r b?rv?gens frekvens blir h?gre ?n vanligt skjuts h?gtalarens pappersstrut fram?t, och n?r frekvensen blir l?gre ?n vanligt dras struten bak?t. P? s? s?tt f?ljer struten slaviskt b?rv?gens frekvens?ndringar och ?terskapar d?rmed den ljudsignal som s?ndaren vill f?rmedla.
Matematisk beskrivning
[redigera | redigera wikitext]En signal som frekvensmoduleras med frekvensen kan skrivas som:
Sving
[redigera | redigera wikitext]Sving ?r inom frekvensmodulering detsamma som topp–till–topp-v?rdet av amplituden. Termen f?rv?xlas ibland med deviation.
Anv?ndning
[redigera | redigera wikitext]FM-radio
[redigera | redigera wikitext]Frekvensmodulering ?r den i dag mest popul?ra metoden f?r s?ndning av rundradio. FM-radio s?nder normalt inom VHF-frekvensbandet 88–108 MHz ocks? kallat FM-bandet. Dessa radiov?gor har kort r?ckvidd, s? att en kanal normalt bara t?cker en stad plus ett litet omr?de n?rmast staden. Kraftiga FM-s?ndare kan dock t?cka en mindre region runt s?ndaren. FM-s?ndaren i Stockholm kan exempelvis avlyssnas s? l?ngt bort som i Nyk?ping, Norrk?ping, Uppsala eller ?sthammar, om man har en bra antenn p? taket.
Radiofrekvenser p? VHF-bandet har i normalfallet f?r kort v?gl?ngd f?r att kunna reflekteras mot jonosf?ren och d?rmed f?lja med jordytans kr?kning. De har i princip optisk r?ckvidd[1], vilket inneb?r att de bara n?r till horisonten eller n?got bortom den. Mellanliggande berg hindrar v?gutbredningen och skapar p? s? s?tt radioskugga. B?de s?ndaren och mottagaren kan dock f?rl?nga r?ckvidden genom en h?gt placerad antenn. Vid speciella atmosf?riska f?rh?llanden, sporadiska E-skikt i jonosf?ren och ledskikt i troposf?ren kan dock exceptionellt l?nga r?ckvidder uppst?. Detta kan ibland ge upphov till o?nskade signaler fr?n avl?gsna s?ndare som st?r mottagningen av en ?nskad signal fr?n en n?rliggande s?ndare.
Se ?ven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Asserlind 2001
K?llor
[redigera | redigera wikitext]- Asserlind, G?ran. VHF ombord. Sj?sportskolan Sid 10 om optisk r?ckvidd f?r sj?fartens VHF-band runt 156 MHz och om s?llsynt exceptionell r?ckvidd.