极具未来气息 瑞虎轿跑SUV概念车将亮相上海车展
百度 国家层面的探索也已经开始。
Detta ?r en tidsaxel f?r matematikens historia.
- 2000-1500 f.Kr. - En praktisk geometri med enkla formler utvecklas i Babylonien och Egypten. Lertavlor och papyrusrullar ("Moskva-papyrusen", ca 1850 f.Kr. och "Rhindpapyrusen", ca 1650 f.Kr.) vittnar om olika typer av matematiska problem.
- 550 f.Kr. - Pythagoras fr?n den grekiska ?n Samos organiserar ett s?llskap som sysslar med matematik och religion. Man bevisar Pythagoras sats som var k?nd sedan tidigare.
- 300 f.Kr. - Den grekiske matematikern Euklides skriver sin ber?mda bok, Elementa. Han bevisar alla geometriska satser som han l?rde sig i Babylon.
- 225 f.Kr. - Arkimedes fr?n Syrakusa, antikens st?rsta vetenskapsman, best?mmer ett n?rmev?rde till pi och l?gger grunden till integralbegreppet genom att ber?kna olika kroppars volymer.
- 150 f.Kr. - Astronomen Hipparchus, trigonometrins fader, sammanst?ller enkla trigonometriska tabeller.
- 830 e.Kr. - Den arabiske matematikern al-Khwarizmi skriver en ber?md l?robok, som ?versatt till latin f?r namnet Algebra.
- 1470 - Den tyske matematikern Regiomontanus skriver l?rob?cker i trigonometri.
- 1545 - Den italienske matematikern Cardano ger ut en bok med l?sningsformler till tredjegradsekvationer och fj?rdegradsekvationer.
- 1614 - Den skotske lorden John Napier visar hur man kan dividera och multiplicera exponenter (logaritmer).
- 1615 - Astronomen Johannes Kepler skriver Vintunnornas geometri.
- 1637 - Den franske matematikern René Descartes visar hur man kan koppla samman geometri och algebra med r?tvinkliga koordinatsystem. Samma tankar har ?ven Fermat anv?nt.
- 1654 - Fransm?nnen Blaise Pascal och Fermat l?gger grunden till sannolikhetsl?ran.
- 1665-1666 - Isaac Newton utvecklar p? en hand den matematiska analysen med derivator och integraler.
- 1670-talet - Leibniz inf?r oberoende av Newton beteckningar och regler f?r anv?ndningen av derivator och finner det viktiga sambandet mellan derivator och integraler.
- 1730-talet - Samuel Klingenstierna sprider den matematiska analysens idéer i Sverige.
- 1750-talet - Den schweiziske matematikern Leonhard Euler g?r betydande insatser inom alla omr?den av matematiken och s?rskilt inom den nya analysen.
- 1800 - Den tyske matematikern Carl Friedrich Gauss visar algebrans fundamentalsats.
- 1843 - Den irl?ndske matematikern William Rowan Hamilton uppt?cker kvaternionerna.
- 1882 - G?sta Mittag-Leffler, professor i matematik i Stockholm, grundar tidskriften Acta Mathematica.
- 1884 - Ryskan Sonja Kovalevskaja blir professor i matematik i Stockholm.
- 1900 - Numeriska l?sningsmetoder f?r differentialekvationer tas fram av tyskarna Runge, Kutta och Heun.
- 1920-talet - De franska matematikerna Pierre Fatou och Gaston Julia studerar komplex iteration. Drygt 50 ?r senare utvidgas deras resultat med datorhj?lp, och begreppet Juliam?ngden inf?rs.
- 1931 - Kurt G?del, matematiker fr?n ?sterrike, visar att varje axiomsystem som ?r tillr?ckligt kraftfullt f?r att beskriva aritmetik, ?r ofullst?ndigt.
- 1936 - Fieldspriset, matematikernas nobelpris, utdelas f?rsta g?ngen. Pristagarna var Lars Ahlfors, Finland och Jesse Douglas, USA.
- 1962 - Lundaprofessorn Lars H?rmander f?r Fieldspriset f?r sina insatser inom omr?det differentialekvationer.
- 1977 - Fyrf?rgsproblemet l?ses med datorhj?lp.
- 1980 - Mandelbrotm?ngden studeras f?r f?rsta g?ngen, med datorgrafik. Begreppet fraktal geometri inf?rs.